Ludvig Åberg tappade visserligen under helgens spel och slutade först på 40:e plats i Rocket Mortage Classic, en tävling som för övrigt vanns av Rickie Fowler. Segern var Fowlers första sedan 2019 och det var kul att se honom nå hela vägen efter några riktigt tuffa år.
Men än roligare ur blågula ögon sett var det så klart att Ludde imponerade så stort när han de första två rundorna spelade tillsammans med Ryder Cup-kapten Luke Donald. Dag 1 träffade han 17 av 18 greener, och samtliga fairways – dessutom smetade han iväg 300-metersdrive efter 300-metersdrive. Och faktum är att det efter svenskens uppvisning skulle vara aningen överraskande om inte Donald tar ut Eslövs stolthet i det lag som ska göra upp med USA på Marco Simone i höst.
Ja, ibland går det snabbt. Ludde avslutade universitetsstudierna och blev proffs så sent som för några veckor sedan. Men så där jätteöverraskande är det inte. Jag kommenterade när han vann på MoreGolf Mastercard Tour för några år sedan och omnämnde honom då som den störste talangen jag skådat. Läs reflektionerna här.
Han har visserligen inte vunnit på PGA-touren ännu. Men spelet har han och det har räckt till att både visa framfötterna på touren och fullkomligt dominera collegegolfen. Steget därifrån till världseliten är tekniskt sett mindre än man kan tro. Tillräckligt litet för att han nu ska vara aktuell för Ryder Cup. Tar vi dessutom en titt på vilka tolv som är aktuella för laget så är den svenske 23-åringen definitivt bra nog.
Ett gjutet namn när det är dags att sätta ny stomme
Långt innan LIV kom in i bilden och det började höjas frågetecken kring spelare som Lee Westwood, Sergio Garcia och Ian Poulter (väljer att inte gå in närmre på Henrik Stenson denna gång) stod det klart att en generationsväxling var att vänta för det europeiska laget. Jag var på plats på Whistling straits för två år sedan när det blev nästan smärtsamt uppenbart. Men hur kommer då framtidens Europa att se ut?
Utöver givna duon Jon Rahm och Rory McIlroy behövs nya grundpelare att bygga på över tid. Visst, Matt Fitzpatrick och hans träningsflit är älskvärd. Han har dessutom vunnit US Open. Men karisma är kanske inget adjektiv han förkroppsligar, och dessutom är hans Ryder Cup-facit inget annat än katastrofalt.
Nej, nu är det dags att bygga en ny stomme, och desto tidigare man kan ta den i spel desto bättre. Det kanske inte ger seger med en gång, kolla bara på hur Annika Sörenstams Solheim Cup-lag blev utklassat 2017. Men hennes vilja att ta ut framtidsnamn som Madelene Sagström och Emily Kristin Pedersen det året gav dem erfarenhet och lade definitivt grunden för vad som nu känns som en helt annan styrkerelation.
Viktor Hovland är en solklar grundbult. Han har radat upp fina prestationer i majors de senaste åren. Dessutom sprider han en typ av glädje och energi som är ovärderlig när det kommer till lagspel. Men sedan tror jag att att näste man på Luke Donalds lista mycket väl kan vara Ludvig Åberg, en svensk som också har huvudet på skaft, som både ger kloka och ödmjuka svar i intervjuer och som står upp för sina värderingar. Han har ryggrad och är en kille jag gärna skulle luta mig emot i ett lagformat.
Svensken var uppe i ledningen under den första rundan av Rocket Mortage Classic och Donald själv sa i helgen att “Ludvig får spelet att se lätt ut. Han kommer bli en superstjärna”.
Då ser jag egentligen ingen anledning att vänta.
Övriga spelare som bör finnas med i Europas framtidsbygge? Adrian Meronk, bröderna Höjgaard och Guido Migliozzi.